Pornografi

*

Pornografi

Pornografins koppling till människohandel och prostitution

Talita möter dagligen kvinnor som utnyttjats i prostitution, pornografi och människohandel för sexuella ändamål. Vi vet att kvinnorna som används i produktionen av pornografi har samma bakgrund som de som utnyttjas i prostitution och människohandel. De har ofta en historia av sexuella övergrepp och/eller har dragits in i sexhandeln på grund av fattigdom och psykosociala problem. Dagens mainstream-pornografi är ingenting annat än dokumenterad prostitution. Någon eller några har sex mot ersättning, men det hela sker inför en filmkamera.

1993 års prostitutionsutredning, som föregick sexköpslagen, insåg detta och föreslog ett utvidgat koppleriansvar som även skulle omfatta porrindustrin. Forskning hade visat att unga flickor visserligen inte var särskilt vanligt förekommande i gatuprostitutionen, men att de efterfrågades av sexklubbar och vid framställning av pornografisk film. Men när regeringen lade fram sin proposition valde man att inte ta med prostitutionsutredningens förslag om utökat koppleriansvar, med hänvisning till att detta skulle få konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten; konsekvenser som inte var tillräckligt belysta. Så man valde att skjuta det hela på framtiden.

Porrindustrin är med andra ord en laglig hallickverksamhet, som tragiskt nog fortsätter att utnyttja unga, utsatta kvinnor på det mest fruktansvärda sätt. Och precis som för alla andra stora multinationella företag handlar allt om att tjäna så mycket pengar som möjligt. Idag, när en stor del av nätpornografin är gratis, kommer intäkterna från annonser på sidorna, varav en del är annonser om eskorter som kan beställas som en pizza hem till dörren. Prostitutionen livnär sig således på pornografin och pornografin på prostitutionen.

I mainstream-pornografin fråntas kvinnan helt och hållet sin mänsklighet. Hon refereras nästan aldrig till som ”kvinna”, utan kallas ”smutsig hora”, ”äcklig slampa” eller liknande. Bakom rubriker som ”Illegal african girl fucks for food”, ”Girl is abused by several men” eller ”Brunette teen has sex sessions with daddy” finns en verklig kvinna, med en verklig historia, som tvingas utstå våld, smärta och förnedring. Ofta blir de oralt, vaginalt och analt penetrerade av flera män samtidigt.

Budskapet som porrindustrin förmedlar är, att den typ av kvinnor som förekommer i pornografin vill och förtjänar att bli förnedrade. De är en helt annan slags kvinnor än kvinnorna i ”den verkliga världen”. Män som konsumerar pornografi kan ha kärleksfulla relationer med mammor, systrar, döttrar, livskamrater och vänner just för att de gör skillnad mellan dem och kvinnorna de ser i porren. Allt detta är en genomtänkt strategi för att minska skulden hos de män som tittar. De kan i lugn och ro intala sig själva att kvinnan i filmen inte blir skadad - och blir hon det så vill hon det.

Men sanningen är en helt annan. Det finns en stark koppling mellan hur väl man inser sitt eget värde som människa och vad man är beredd att låta sig utsättas för. En majoritet av de som utnyttjas i sexindustrin har blivit sexuellt traumatiserade innan de hamnade där, en del redan som barn. Upprepade sexuella övergrepp leder till en tidig träning i känslomässig avstängning och dissociation (mental flykt), vilket gör det möjligt för dem att uthärda i stunden, men förr eller senare kommer allt lidande ikapp dem.

Kvinnorna som kommer till Talita har berövats sin självrespekt. De kämpar med skam, självförakt, ångest och självmordstankar. En del försöker till och med avsluta sina liv. Vi har lyssnat till berättelser som aldrig skulle ha behövt bli berättade och vi vet, att de som tar allra mest skada av pornografin är de kvinnor som utnyttjas i den.

Vad säger forskningen?

För inte så länge sen kunde man läsa en annons på Times Square i New York där det stod: ”All you need is hand”. Genom detta så vill den massiva online­porr-webbsidan Pornhub få oss att tro att vi är nöjda så länge vi har tillgång till porr. Men vi måste komma ihåg att porrindustrin är en marknad. Precis som de annonser som säger till oss att vi kommer känna oss kompletta om vi köper en viss skjorta, en viss typ av sminkprodukt och så vidare, så vill porrindustrin att vi ska tro att porr är normalt, accepterat och allt vi behöver. Pornografi har verkligen blivit en norm i vårt samhälle där nästan alla tonåringar och vuxna har varit utsatta för den eller konsumerat den.[1]

Internet har förändrat porrkonsumtionen genom att erbjuda konsumenten lättillgänglig pornografi till överkomliga priser. Detta kombinerat med att konsumenten kan vara i det närmaste helt anonym, resulterar i att allt fler tittar på porr. Men bör pornografin vara en norm? Bör den undervisa oss om sexualitet?

En konsekvens av den lättillgängliga pornografin är ett ökat inslag av våld och nedbrytande sex i den. Jämför vi forskning för tio år sedan med forskning från 2010 så ser vi att den fysiska aggressionen i pornografin har fyrdubblats.[2] Nio av tio mainstream porrscener innehåller fysisk aggression, och minst hälften innehåller verbal aggression. De vanligaste fysiska aggressiva handlingarna är slag med öppen hand, munkavle, knuffande, dra i håret samt smisk. En överväldigande majoritet av de individer som i pornografin fungerar som måltavlor för aggressionen är kvinnor.

Vad som är ännu mer oroande är att reaktionerna på de olika formerna av aggression nästan alltid är positiva eller neutrala. Även när en kvinna i pornografin initialt säger nej till en sexuell handling, så visar hon så småningom både glädje och njutning. Varför är detta oroande? Därför att män och pojkar som tittar på pornografi får meddelandet att även om en tjej säger nej, så kommer hon så småningom att njuta av den sexuella akten. För kvinnor och flickor så är budskapet att aggressiva sexuella handlingar förhöjer njutningen. Det borde därför inte komma som en stor överraskning att fler och fler sexualbrott förekommer bland allt yngre människor.

Forskning visar att i likhet med gatu-­ och inomhus-prostitution så lider kvinnor som agerar inom pornografin av både psykisk ohälsa och sämre sociala förhållanden. Kvinnorna i pornografin löper tre gånger så stor risk att drabbas av depression och 1,5 gånger så stor risk att leva i fattigdom. Tidiga sexuella övergrepp är dessutom betydligt vanligare bland dessa kvinnor, närmare bestämt tre gånger vanligare, än vad som är genomsnittligt normalt förekommande.[3]

Många kvinnor i prostitution har också deltagit i produktionen av porr, och just dessa kvinnor hade betydligt högre frekvens av post­traumatisk stress, ofta förkortat PTSD.[4] Detta visar att pornografi, som en specifik form av prostitution, är särskilt skadlig för deltagarna. Alla dessa faktorer sammantaget visar att, precis som personer i prostitution, så väljer många kvinnor att medverka i pornografi till största del utifrån brist på andra valmöjligheter. Både i gatu-­ och i inomhus-prostitution samt i porrindustrin så ser vi att människor kan tvingas, lockas eller pressas in i industrin på grund av sämre livsvillkor. Pornografin, som en specifik typ av prostitution, är därför en grundläggande orsak till människohandel.


[1] Mattebo, M (2014). “Pornography and Sexual Experiences Among High School Students in Sweden.” Journal of Developmental and Behavioural Pediatrics, Vol. 35(3):179-188; Wallmyr, G. & Welin, C. (2006). “Young People, Pornography, and Sexuality: Sources and Attitudes,” The Journal of School Nursing, 22(5):290­295; Mattebo, M (2014). “Pornography and Sexual Experiences Among High School Students in Sweden.” Journal of Developmental and Behavioural Pediatrics, Vol. 35(3):179-188.
[2] Bridges, A. J., Wosnitzer, R., Scharrer, E., Sun, C., and Liberman, R. (2010). “Aggression and sexual behavior in best­selling pornography videos: A content analysis update,” Violence Against Women, 16(10):1065­1085.
[3] Grudzen, C., Ryan, G., Margold, W., Torres, J., and Gelberg, L. (2009). “Pathways to Health Risk Exposure in Adult Film Performers,” Journal of Urban Health, Vol. 86(1):67­ 78.
[4] Waltman, M. (2010). “Rethinking Democracy: Legal Challenges to Pornography and Sex Inequality in Canada, Sweden and the United States,” Political Research Quarterly, Vol. 63 (1):218-237.